GOLF…GOLF…GOLF…

Runt omkring mig pratas det mycket och ofta om golf och då menar jag MYCKET. Golf har inte hört till mina intressen och jag har väl aldrig trott att jag någonsin skulle stå på en vidsträkt golfbana och slå en boll flera hundra meter eller så. Första gången jag provade på att slå en boll var i Florida för många år sedan men för mig var det mer aktuellt att köra golfbilen och kika efter alligatorer än att slå och hålla koll på bollen. Däremot så var det något som tilltalade sonen så på hemresan hade packninget utökats till ett golfset. Som sagt många år har gått sedan dess och under tiden har ena systern blivit golffrälst. Svärsonen och hela hans familj är golfnördar vilket har smittat av sig på min dotter och nu barnbarnet, se tidigare inlägg.

För ett par veckor sedan var jag och besökte återvinningsstationen och när jag står där och funderar på vad som ska slängas var, hör jag en röst frågande ropa till en av personalen på platsen om vart han ska slänga golfsetet. Jag hörde mig själv svara -ett golfset? Det kan jag ta! Och vips så hade jag ett helt set i min famn innan personalen på plats ens hunnit säga ”vadsadedu”. Visserligen var det ett dammit, smutsigt med flera liknande adjektiv golfset inklusive tillhörande bag men det ska väl gå att råda bot på.

Vid hemkomsten stod det klart att jag hade turen med mig x 2 med att det var damklubbor och som det visade sig, högerklubbor eftersom jag tydligen slår från det hållet, det rätta hållet enligt svärsonens far. Jag som inte ens hade funderat på om jag ens kunde använda mig av det, men..men här ska nu skuras och skrubbas så får jag väl se hur det går med de kommande aktiviteterna på banan. Och eftersom barnbarnet nu tycker att detta är roligt så får jag väl se till att åtminstone försöka mig på att spela om så bara för sällskaps och friska luftens skull. Dessutom är det ju ett väldans promenerande vilket passar mycket bra i min föresats att ”byta skepnad”.